My life, My story, My dream

Jag har alltid varit den där grabben som har velat göra så sjukt mycket, den som aldrig har vetat vad han vill göra även fast de finns så mycket han kan tänka sig att göra. Allt började när man var liten, jag ville bli stridspilot, jag ville bli militär, jag ville bli polis. De var dessa yrken jag ville jobba inom! Än idag fortfarande.

Ju äldre jag blev, desto mindre visste jag vad jag ville göra med mitt liv, jag ville bli musiker, jag ville bli elektriker, jag ville bli bodybuilder, jag vill bli ekonomiskt oberoende.. Jag vet inte vad jag vill med mitt liv..

Just nu sitter jag här i Karlstad i min lilla skrubb till lägenhet och vet verkligen inte vad jag ska göra med mitt kära liv, just nu känns det bara slöseri att sitta här och bara grubbla och känna sig helt förlorad, man vet inte vad man vill göra. Kanske borde jag göra militären och ta anställning där? Kanske borde jag helt enkelt ta en personlig tränar utbildning, kanske borde jag bli väktare för att under tiden förbereda mig & söka till polishögskolan..

Just nu att plugga de jag gör känns inte som något jag kommer arbeta med, varför ha en studieskuld på något som jag knappast kommer arbeta inom, eller ens vara bra på.

De enda jag vet just nu är att jag inte vet vad jag vill göra av mitt liv, vart jag kommer hamna, vad jag kommer göra, vem jag kommer vara om 10 år har jag ingen aning. Kanske borde jag spara ner mina tankar i en bok och motbevisa mig själv om 10år att du klarade faktiskt av att bli 30 år Rikard och du bor inte på gatan och är helt jävla misslyckad, detta är bara kanske. Kanske borde jag ransaka mig själv och sluta gå och undra vad jag ska göra och bara ta tag i livet och göra det jag faktiskt vill göra..

Just nu står potatisen och kokar och jag inväntar den att bli klar, kanske borde jag kolla till den? Ja kanske borde jag det, men jag känner inte för att göra det. Jag har tappat motivationen just nu, den enda motivation som står sig är träningen & musiken. Men de ger tyvärr inte mat till bordet..

Jag behöver någon som guidar mig genom djungeln, någon som får mig att ta de steget jag behöver göra. Jag vill inte jobba på något kontor och sitta där 10 h om dagen för att sedan vakna upp som 60 åring och behöva hävda mig själv och bygga mig själv en stuga för att visa att jag fortfarande är man och inte helt död ännu, att man faktiskt kan åstakomma något med sitt liv.

Nu ska jag äta kyckling & potatis med lite bea sås.. 3l röd mjölk till detta bör inte heller underskattas.

Puss..